Myter om sötningsmedel

Vi föredrar sött från början

Har du försökt att utesluta socker helt under period? Då vet du hur svårt det är. Tydligen finns det vissa som tror att det går att träna sig till ett liv helt utan socker, men helt lätt är det inte.

– Lycka till, säger Ingrid. Det finns tester på små bebisar där man gett dem sött, surt, bittert och salt. När bebisen får sött öppnas munnen och den vill ha mer. Vid smak av salt och beskt stängs munnen och det går lätt att se på ansiktsuttrycket att detta inte är något som bebisen föredrar. Bröstmjölken är söt och vi är konstruerade så här för att kunna växa som barn. Den söta smaken signalerar att något inte är farligt att äta och signalerar också att något innehåller energi. Är det bittert kan det vara farligt, förklarar Ingrid.

Vissa tror att det går att träna sig till ett liv helt utan socker; – Lycka till, säger Ingrid.

Socker som belöning

Den söta smaken påverkar också vårt belöningssystem. Hippocampus fångar upp vad som är gott och inte gott och lagrar detta i den så kallade minnesbanken. “Sötma ger oss njutning och vi väljer mat som ger oss njutning, förklarar Ingrid. Ibland väljer vi också mat och dryck som ger tröst eller en kort stund av lugn, avslutar hon.”

Vi får lära oss att vi alla är sockerberoende då socker är en energikälla och sockrets minsta beståndsdelar ingår i alla kolhydrater. När vi är sugen på något sött är det inte själva sockret vi är ute efter. Det är läsk, glass, godis, choklad och fikabröd. En handfull med sockerbitar är inte gott att knapra i sig, utan det är socker i kombination med fett och som aptiten triggas.

Varför uppstår myter om sötningsmedel?

Ja, det finns onekligen en viss skepsis till sötningsmedel hos många. “Mycket som vi oroar oss för skapar vi gärna egna teorier kring, konstaterar Ingrid.”

Hon har helt rätt, vi förstår inte allt, men vi delar gärna med oss om vi ser något negativt. Sociala medier bidrar till spridning och till slut kan det bli en sanning. För att få reda på vad som är rätt och fel är det allra bäst att förlita sig på forskningen som ligger till grund för tydliga rekommendationer kring detta. Har sötningsmedel blivit godkända av EFSA – European Food Safety Authority klassas de som säkra och därmed godkända sötningsmedel. För att komma fram till denna slutsats tittar de bland annat på dessa faktorer:

1. Säkerhet – finns det risk för fosterskador och sjukdomar?
2. Smaklighet – smakar det bra?
3. Påverkan på aptit, mättningsgrad och energiintag?

Exempel på några av EFSA:s godkända sötningsmedel är: Aspartam, Acesulfam K, Cyklamat och Sackarin. Alla dessa är energifria sötningsmedel som livsmedelsindustrin kan använda som ersättning för det mer energigivande sockret.

Behöver vi sötningsmedel?

• Sötningsmedel är ett sätt att minska på intaget av socker, svarar Ingrid, i dagsläget är konsumtionen av sockersötade drycker alldeles för stor och klassas som de mest ohälsosamma livsmedlet av forskningen. Det mest hälsosamma hittar vi bland grönsaker, frukt, bönor och fullkorn. Ingrid berättar vidare om tre hypoteser som snurrar runt:

1. Om du äter sötningsmedel får du en störning av den inlärda kontrollen av energiintaget, man lurar hjärnan att mer.
2. Ju mer sött man äter, desto mer sött vill man ha.
3. Överkompensation av energi när man vet att man har ” sparat kalorier”.

Ingen av dessa, har enligt Ingrid, kunnat gå att bevisa i vetenskapliga studier.

Senaste nytt om viktminskning och sötningsmedel

Det finns olika studier på vad som sker med vikten om man tar energifria sötningsmedel. Man har kommit fram till att aptiten inte ökar vid användandet av energifria sötningsmedel, utan byter du ut sockerbaserade produkter med energifria sötningsmedel får du ett lägre energiintag.

Forskningen har bland annat visat att:

• Vikten minskar om man ersätter sockersötad läsk med lightläsk och inte kompenserar det förlorade kaloriintaget.
• Lightläsk är ett hjälpmedel att begränsa viktökning efter viktminskning
• Intag av sötningsmedel istället för socker minskar vikten.

Vi får alltså med oss att lightläsk är ett hjälpmedel när man vill minska eller kontrollera sin vikt, men det gäller att hålla sig inom ramen av totalt energiinnehåll. Ingrid berättar också vidare om en stor amerikansk observationsstudie från 2011 som tydligt visar att lightläsk inte har någon påverkan på vikten.

• Studien analyserade viktändringen under 4 års tid och relaterade till maten de åt. Åt man chips och kolsyrade drycker ökade man i vikt. Åt man fullkorn, nötter yoghurt minskade man i vikt. Lightläsk och mjölk hade ingen påverkan på vikten, förklarar Ingrid.

Hon går snabbt vidare till nästa undersökning där 303 män och kvinnor med övervikt deltog.

• Det här är en amerikansk studie där man testade vad som var mest effektivt för viktminskning. En del fick dricka lightläsk och några fick dricka vatten. Efter 12 veckor i ett viktminskningsprogram hade lightläsk-gruppen gått ner mer i vikt i jämförelse med vattengruppen. De tappade 5, 95 kg istället för 4,09 kg hos vattengruppen. Gruppen med lightläsken rapporterade också lägre upplevd hungerkänsla Ett år senare hade gruppen som drack lightläsk dessutom lättare att fortsätta sin viktminskning, avslutar hon.

Vad beror detta på?

Ingrid nämner några av de mekanismer som kan förklara att de som drack sötningsmedelssötade drycker hade en större viktminskning än de som drack vatten:

• Får du något du tycker om, kan du hålla dig mer strikt till din diet. Att dricka något som är lite sött ger guldkant och svängrum i tillvaron. Det fungerar socialt och det är ingen skillnad på vanlig läsk och lightläsk när man tittar på det i glaset.

Blir man tjock av sötningsmedel?

I en dansk studie som Ingrid också visar ingick fyra grupper där några fick sockersötad läsk, andra mjölk eller läsk med sötningsmedel samt några vatten. Den grupp som ökade mest i inlagring av fett i buken och i levern var den med sockersötad läsk. Det är helt enkelt så att för att öka i vikt behövs mer kalorier. Dessutom verkar de som väljer sötningsmedelssötade drycker också göra andra hälsosamma livsmedelsval såsom mer grönsaker och frukt. Färre röker och fler är fysiskt aktiva.

Innan Ingrid packar ihop ber vi henne sammanfatta och slå hål på några påstående om sötningsmedel:

1. Sötsuget ökar med sötningsmedel – Nej, man har inte kunnat bekräfta detta. Sug efter sött är mer betingat med vanor.
2. Man blir hungrig av sötningsmedel –Nej, hunger beror på lägre intag av energi,
3. Vikten ökar – Nej, man blir inte tjock av något som inte innehåller någon energi.
4. Typ 2-diabetes ökar – Nej, det finns inget samband mellan intag av sötningsmedelssötade drycker och ökat blodsocker eller ökad risk för att få typ 2-diabetes.
5. Ger sötningsmedel cancer – Nej, man har gjort studier på leverceller, spermierceller och benmärgsceller och inte hittat något. Det finns Inget samband mellan aspartam för de nivåer EFSA anger genom sina ADI-värden (Acceptabelt Dagligt Intag). Varken ökad risk för DNA-skador eller ökad cancerrisk.

Sista frågan från oss rör Aspartam och handlar om kroppen kan känna skillnad på om fenylalanin och asparginsyra kommer från kyckling eller från en dryck med aspartam.

• Nej, det är ingen skillnad alls. Det är två aminosyror som bryts ner på precis samma sätt oavsett vilket livsmedel det kommer från, avslutar Ingrid.

ADI = Acceptabelt dagligt intag

För en person på ca 65 kg är acceptabelt dagligt intag 40 milligram per kg per dag.
Hon kan ta in 2,6 gram sötningsmedel per dag. Dryck får sötas med maximalt 0,6 gram aspartam – den mängden är det få drycker som sötas med, oftast används en väsentligt mindre mängd – kan hon dricka 4 liter per dag utan att komma upp i gränsvärdet.

Källa: Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Regionalt Obesitascentrum och Enheten för klinisk Nutrition Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg